De är ute efter barnen

Det är provocerande att höra vuxna gnälla om den situation vår rasliga nation befinner sig i. Framförallt när man vet att många av dem (i princip samtliga) är samma personer som lät det ske. Inte ens i sin egen skymningstid viker de från den livssyn som präglat deras långa och trygga liv i materiellt överflöd: med "jag" i centrum levde de och in i det sista är det "jag" som är det centrala.

De känner sig kränkta över att det blivit som det blivit. Antagligen är de rädda också, vilket de har alla skäl till att vara. Men det är just oron över att de egna sista åren riskerar bli fattiga, otrygga och eländiga som fått dem att reagera och höja rösten. Det är för sin egen skull de upprörs. Hade det bara fortsatt drabba andra, hade bara deras bostadsområden skonats, ja, då hade man inte sagt något.

Det är inte dem de vill åt

Det så kallade "köttberget" är inte viktigt för fördärvarna. De är en källa att tappa på resurser och på sin höjd ett irritationsmoment. Men det är inte dem de vill åt. De vet att tiden är på deras sida och snart nog är var och en av dessa högljudda gnällspikar ett minne blott.

"Det så kallade "köttberget" är inte viktigt för fördärvarna. De är en källa att tappa på resurser och på sin höjd ett irritationsmoment."

Vad spelar det dem för roll om några procent av "köttberget" röstar SD? Majoriteten gör det icke och minoriteten som gör det är ofarlig, precis som SD är för fördärvarna. Allt utom en fullständig, genomgripande och allomfattande samhällsförändring kan tvinga rätt det som vrängts fel.

"Låt dem skrika sig hesa" resonerar fördärvarna, övertygade om att det inte blir mer än så. Och som det gamla ordspråket säger så skadar inte enkom ord dem ett dugg.

Det är barnen de är ute efter.

Vilken framtid väntar?

Även om barnen själva tänker på framtiden ibland så är deras förmåga att resonera och analysera högst begränsad. Tack och lov för det. De vet inte vad som väntar. I fördärvarnas blickfång finns barnen, de unga och påverkbara. Så har det varit sedan centralmakten kom att få alltmer inflytande över barnens uppfostran.

Sanningen är ju den att utan massiv påverkan från auktoriteter så skulle det mesta av det som i dag kännetecknar den moderna väst inte vara särskilt spännande. Rasförvirring, homosexualitet (hbtq osv.), olika former av självförnedring och hat mot auktoriteter, ordning och reda såväl som förvrängd altruism, lättkränkthet, intellektuell inavel och så vidare är inte sådant som barn kommer på och utvecklar på egen hand.

Allt detta kommer ovanifrån och lärs ut. Därför såg vi en dramatisk ökning (på vissa platser på hundratals procent) av barn som plötsligt insåg att de var "födda i fel kön" för inte så länge sedan. Fördärvarna hade ju lanserat idén om att alla bekymmer en unga pojke eller flicka led av gott kunde vara att de var "födda i fel kön". Det tog bara några få år till innan allt fler av dessa barn ångrade sig. Men trots det så går man på från maktens håll.

Inte minsta rest av det rätta får finnas kvar

Barnen och de unga ska bli själsligt korrumperade. Det är målet. De ska vända sig mot skapelsen och Allfader-Gud, gärna på ett sätt som sårar och förnedrar; hånfullt och med emfas.

Det är uppenbart att man siktar på att fördärvet ska vara totalt. Det ska nämligen inte finnas någon väg tillbaka. I våra rasliga nationer ska vi bli minoriteter; vår ekonomi ska vara så globalt insnärjd att den inte går att reda ut; vår hälsa ska vara så dålig att piller och sprutor krävs för liv. Barnen som växer upp till framtidens vuxna ska vara hopplöst förlorade till världsordningen. Det ska inte finnas något återvändo. Det är planen och det är uppenbart om du öppnar ögonen.

De vill åt dem – du ska stå i vägen

Det är ovärdigt en vuxen att enkom gnälla och snyfta om hur jobbigt och svårt de har det. De har fullständigt missuppfattat det hela. Det är inte dem de vill åt, det är inte dem de är ute efter. Det är deras barn och barnbarn som sökarljusen riktar in sig på. Och de små är oskyddade.

"Det är ovärdigt en vuxen att enkom gnälla och snyfta om hur jobbigt och svårt de har det."

Det är vi vuxna som ska utgöra den skyddande muren mellan världsordningens agenter och deras tilltänkta offer. Det är inte för vår egen skull vi ska konfrontera och strida mot fördärvarna, det är för de små och de ofödda.

Du och jag ska stå i vägen, redo att offra vår trygghet, frihet och livet självt om så krävs. Endast med en insikten kommer du gå in i detta okorrumperad och med den styrka som krävs för att uppfylla pliktens kall.

Så är det.